Nu har det skrattats med..

Igår när vi åkte hem från stan och mamma fick vi trängas med en annan barnvagn på bussen. I den andra vagnen satt en jättesöt liten pojke på 6 månader. Han sken upp som en sol när vi klev på bussen. Han måste ha blivit stört förälskad i Haley. Haley själv tyckte att livet var rätt tråkigt för hon var bara trött och ville sova. Så jag försökte muntra upp henne med lite bus.

Jag tog fram nappen som låg i fickan och stoppade den i hennes mun. Och precis när den landat i munnen så tog jag ut den igen och gjorde ett illalåtande ljud. Det här är något som Haley brukar tycka är skitroligt. Men det tyckte hon inte. Istället skrattar den lilla söta pojken i vagnen bredvid så mycket så jag trodde att han skulle ramla ur vagnen. Det var jättegulligt! Varje gång jag försökte busa och göra Haley glad så skrattade han ett högt kluckande skratt, kisade med ögonen och skuttade runt i vagenen som om jag var värsta cirkus-tillställningen.

Då tänkte jag att Haley faktiskt inte riktgit skrattat än. Hon har mest gjort glada läten. Men igår kväll kom det, jättegarvet! Hon skrattade precis som pojken i vagnen. Gud så glad jag blev!