"A little bit of Kela in my life.."

Du vet när du och din kompis ska göra pannkakor. LCHF-Style. Och ni försöker följa fem recept samtidigt, men ändå verkar det inte bli bra. Samtidigt ojar du dig över att din bihåla snart faktiskt kanske kommer att sprängas. Och att doktorn faktiskt sa att du skulle LIGGA NER! Och hur ni än blandar och steker, så blir det fan inte bra. Till slut får ni helt enkelt nöja er med att pannkakorna serveras i form av smulor och att dom smakar som kokosfyllda gamla sockor.

Anyways. Din kompis ska ta med grädde, för att ha i maten och för att vispa till pannkakorna. Då blir ni rätt ledsna på det faktum att ni inser att grädden har fryst i din kompis kylskåp, och att den inte kommer att vara lika skojig när ni försöker vispa den. Och dessutom hade det kanske vart smartare att ha i den frysta grädden i panniksarna, men nu var ni dumma nog att ha i den braiga grädden i smeten.

Men, dagen efter, när du ställt in den halv-vispade grädden i ditt eget kylskåp över natten, och inser att den nu är i form av isklumpar.. Ja då är den ju perfekt att ha i ditt microvärmda kaffe som tyvärr råkade snurra en minut för mycket i mikron och säkert skulle visa närmare 300grader på en mätare.

Så, vad lärde vi oss av det här? Jo, sex timmar gammalt kaffe i mikro tre minuter + fryst/tinad/kylskåpskall grädde = perfekt temp! Ser ut som en dåligt ihopkokad köttgryta men smakar som gammalt kaffe med rutten grädde. Härligt!