En helt vanlig morgon.

Först rycker hon mig i håret. Sen slår hon mig i magen. Dunk! Hennes huvud slår hårt mot mitt. 'Nanananaaa.. Mamma!'. Hon slår med handflatan mot sängkanten. Det låter högt, passar bra ihop med hennes lyckliga morgonskrik. 'Vää i vää i jäjäjä mamma.. väääääh'.
Det är bara att gå upp, hon kommer ju knappast att somna om nu!
Byta bjöla, prutta på magen och sjunga en morgonsång. 'Vem är minst och sötast i världen? Jo! Haley! Haley!'. Mamman på toaletten, dottern på pottan. Vilka så bra att börja öva i tid. Hon tycker om att sitta på pottan. Busigt, med tungan utanför munnen sitter hon länge kvar. Väntar på att jag säger åt henne att det är okej att kliva av. Hon reser sig rakt upp nu. Förut välte hon hela pottan, hade inte varit något vidare bra att fortsätta med i framtiden!
Haley kryper in i sitt rum, kastar lite saker omkring sig och skriker några oförståeliga men uppenbart lyckliga ord. Efter några minuter kommer hon mot mig i vardagsrummet. Hon ser sig lätt omkring och tar sedan sats mot fjärrkontrollen. Lyckan är fullständig när jag faktiskt låter henne hålla i den. 'Men du får inte ha den i munnen'. Hon kör runt kontrollen på golvet och pruttar samtidigt med munnen och tungan. Hade jag inte vetat bättre hade jag sagt att hon lekte att det var en bil. Men nu känns hon lite för liten för att fatta sådana lekar?!