Trasdockor och Mimmi.

Här om dagen sydde jag ihop en trasdocka till Haley av stumpbitar som var kvar från mammas tyger. Jag gjorde det inte speciellt noga men det vart ända ganska bra. (För att vara gjort utan att ha nålat, mätt eller någonting). Haley tyckte om dockan och leker faktiskt lite med den. Ingenting slår ju Mimmi (hennes lilla hund hin inte kan leva utan), men den där dockan skulle kunna bli en favorit. Det är kul att sy och vara lite kreativ så jag tror nog att jag ska sy några till. Kanske lägga ner lite själ i det hela, och sedan ge bort till alla tusen människor som ska ha barn hela tiden. Får jag till det riktigt bra så kanske jag börjar sälja några. Kul med något alldeles eget, trasdockor på mitt egna sätt! Internet är stort och bra, kan sälja på en egen sajt, eller låna mammas, (www.edenvi.com). Det passar ju definitivt in på mammas sajt.

På tal om Mimmi.. Haley kastade henne ut ur vagnen på väg till mamma när hon var lite arg. Hade jag inte precis då kollat ner på backen hade jag inte sett det. Jag känner att en katastrof kommer närmare och närmare för varje dag! Världen skulle gå under, på riktigt, om Mimmi förvann. Hon kan inte sova på natten utan Mimmi för utan henne så skriker hon som om hon höll på att dö. Hon kan inte vara lite hängig utan henne för då blir hon ledsen. När hon var sjuk hade honv gnällt i tre dagar istället för att sova, det var Mimmi som höll henne lugn. När man ska någonstans eller ha barnvakt skulle det säkert gå bra, men inte ens i närheten så bra som när Mimmi är med. Mimmi är hennes bästa vän som hon bara inte kan vara utan. Det är så konstigt att det blivit så, men hon har liksom själv valt att Mimmi inte går att leva utan.