Sommarsolen verkar ha kommit på besök igen. Läste på gårdagens (?) löpsedlar att värmeböljan från England är på väg mot Sverige. Inte mig emot, skönt att man kan gå ut och slippa frysa eller bli dyngsur. Även om Haley såklart blir lite extra gnällig för att det är varmt så sover hon ändå lite mer och då hinner man ha lite egentid med. Kanske dumt att vilja vara "ensam" men det känns knappt som man lever för sig själv längre. Missförstå mig rätt, det är underbart att vara mamma och hon är ju verkligen sötast i världen, men man kan behöva få vara för sig själv lite och typ hinna med ett bad eller att läsa några sidor ur en bok och tänka på annat. Till och med att städa känns skönt, för att jag gör nåt annat än att bära runt på henne. (Man ska ju inte tro att det går bra att sitta stilla i två sekunder med henne vaken!). Fast förstås, det är himla kul att leka helikopter, prutta på magen eller bara studera henne också. Men några decibel mindre på skriken skulle jag inte klaga över, fan hon låter ju som ett jetplan!
Nu är vi ensamma hemma. Ozkar har dragit iväg till Grönan med några kompisar för att kolla på reggae som slutar klockan två i natt. Så han kommer inte hem förrän imorgon bitti eftersom att tågen inte går på natten och första tåget tillbaka till Muppsala går tjugo i sex. Nu kan man tycka att jag ska passa på och njuta av att vara ensam men jag kan inte riktigt det. Jag vet liksom inte riktigt vad jag ska göra. Är alldeles för pigg för att lägga mig ner och vila bredvid Haley. Det är typ städat och det enda jag skulle kunna göra är att börja rota efter en klänning som kanske finns i förrådet, men jag vill inte lämna henne ensam.. Funderar på att leta reda på busskortet och åka till mamma..
Jaha, så var friden över efter fem sekunders vilopaus, tjo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Åsikt? Låt höra: