Duktigt paff blev jag när Haley kryper upp i min säng. Tar bort överkastet, kryper ner under täcket och lägger sig till rätta på kudden. Sedan pekar hon bara.
H: -Mimmi!
K: - Vill du att mamma ska hämta Mimmi?
H: (nickar) Aaah!
K: Vill du ha välling också?
H: (nickar ännu mer) Mmmh!
K: Ska mamma släcka lampan?
H: (nickar igen) Ja!
Jag springer iväg, hämtar Mimmi, fixar välling, får en puss och släcker lampan. Och nu, inte ett ljud. Jag är mutcho imponerad!
Sådan mor, sådan dotter=)
SvaraRaderaKan inte påminna mig att jag någonsin behövde tvinga dig i säng som liten. Du sa alltid till själv när du va trött och ville gå och lägga dig. Antingen det, eller så hittade man dig sovande någonstans i lägenheten. Inte va du så noga med vart du sov heller. I en säng eller under ett bord eller stol, spelade tydligen ingen roll. Va du trött så sov du=)